En man som har en dröm om att bli författare skriver sporadiskt, påbörjar en roman, avslutar ett par noveller.
Han tvekar några år, inser att det är dags, tvekar lite till, vågar steget och säger upp sig från sitt jobb.
Han läser böcker om skrivande, går ett par skrivarkurser, reser, skriver, skriver inte, trevar, provar, letar, söker fotfäste.

En man som vill bli författare blir antagen till Skrivarlinjen på en folkhögskola.
Han flyttar till Skåne, lär sig om skrivande, läser klasskamraters texter och får sina egna lästa tillbaka, har textsamtal, pratar om skrivande, får ett sammanhang, utvecklas.
Han skriver noveller och dikter, fortsätter på sin roman.
Efter ett år flyttar han hem igen, fortsätter två år till på distans.

En man som har bestämt sig för att bli författare skriver klart sin roman, redigerar den, redigerar den igen och igen och skickar den till förlag.
Till många förlag och sen till ännu fler.
Han får en refusering och en till och många många till.
Efter ett år hittar han sitt förlag och ger ut sin roman.
Han är med på bokmässan, blir intervjuad, pratar om sin bok.
Han håller skrivarkurser och jobbar som lektör, bloggar och skriver en roman till.
Det tog några år, men nu börjar han hitta fotfäste.

En man som är författare kör bil från Malmö till Simrishamn och bestämmer sig för att ta en paus.
Han svänger av vid Svaneholms slott, kör in mot samhället.
SKURUP.
Han fortsätter genom samhället, korsar järnvägsspåret, följer Kyrkogatan fram, stannar vid folkhögskolan.
Han går ur bilen, går en sväng, ser sig omkring.
Expeditionen, biblioteket, Sheratons elevhem, Skrivarhuset.
Mannen som är författare stannar, blundar, letar inuti.
Tacksamhet.
Mannen som är författare ler, sätter sig i bilen och fortsätter sin resa.