2013-2014 gick jag första året på Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola nere i Skåne. Under några månader bodde jag då i Malmö, en stad som jag tycker mycket om och ofta längtar tillbaka till.

Jag springer mycket, och när jag flyttar till en ny plats brukar jag efter några löprundor hitta en rutt som jag återkommer till, en slags husrunda.

I Malmö bodde jag i ett område i utkanten av stan som hette Nydala. Jag sprang några gånger i veckan, och på min husrunda passerade jag bland annat en tennisplan. Det var en gammal tennisplan. Sprucken gummiasfalt i bleknat rött, slokande nät, buckliga stängsel. Inte en enda gång såg jag någon spela tennis på den.

Vecka efter vecka, löptur efter löptur, passerade jag den tomma tennisplanen.
Det var något med den.
Den hade en dragningskraft.
En sträng slogs an, ett frö såddes.
Jag är en skrivande människa, så jag skrev om min tennisplan.
Så småningom blev denna text novellen Tennisspelaren.

Tennisspelaren finns publicerad i antologin Novelletter till vänskapen (Solvändan förlag, november 2018) och i tidningen Allas (nr 26, 22 juni 2016).