Låt säga att jag* bestämmer mig för att köpa en symaskin**.
Låt säga att jag lägger pannan i djupa veck, stryker tummen över hakan och låter blicken försvinna i fjärran. För ett kort ögonblick, varpå jag plockar upp min smartphone, fingeravtrycksöppnar den och trycker på en vit fyrkant innehållande ett fyrfärgat G.
Jag skriver sym i sökfältet, trycker på symaskin överst i förslagslistan, zoomar in på kartan, ser en handfull små röda prickar med handväskor i, trycker på den närmaste pricken, får veta att Symaskinsexperten är en tygaffär som har öppet till klockan 18 och ligger på Aröds industriväg 76 i Hisings Backa, 4.5 km från min nuvarande position.
Jag trycker på vägbeskrivning***, trycker på tågsymbolen och får veta att jag om 2 minuter ska promenera 270 meter enligt bifogad karta (4 minuter), ta 9:an från Järntoget och åka 2 hållplatser till Brunnsparken läge B (5 minuter), vänta 4 minuter, ta buss 52 från Brunnsparken läge D och åka 7 hållplatser till Stora Arödsgatan (13 minuter) och slutligen promenera 650 meter enligt bifogad karta (8 minuter) för att befinna mig på destinationen om 36 minuter. Texten uppdateras och jag får veta att 9:an är 3 minuter försenad, varför jag riskerar att missa anslutningen i Brunnsparken om jag inte rappar på.
Förutsatt att jag lyckas ta mig ut ur byggnaden där jag befinner mig är risken för att jag inte ska lyckas ta mig till Symaskinsexperten i det närmaste obefintlig.
Gott så, tänker du kanske nu.
Visst, så kan man ju se på saken.
Men min fråga är:
Hur kan Google veta allt detta?
Hur fan kan Google veta allt detta?
Hur kan de veta att jag ville ha en symaskin och inte en symfoniorkester eller en symbiotisk symbol?
Hur kan de veta att det ska ta mig 4 minuter att gå till vagnen?
Hur kan de veta att 9:an är 3 minuter försenad?
En bild dyker upp i mitt huvud. Ett stort kontor där folk springer hit och dit, skriker, skickar lappar till varandra, lyfter på telefonlurar, bläddrar i pärmar. Någon sitter med blicken fäst på en skärm där det dyker upp ett S … ett Y … ett M, och pang, hon reser sig upp så att skrivbordsstolen faller i golvet och skriker rakt ut: ”SYMASKIN, det är en symaskin han behöver, ring textilavdelningen fort som fan!”
Någon slänger på en telefonlur och ropar åt någon att 9:an är försenad så se för helvete till att mata in det i huvuddatorn innan han hinner lämna kontoret.
Någon viftar i luften med en kopia av en läkarjournal och ropar med panik i rösten: ”Han har skadat knäet i en skidolycka, uppdatera tidsplanen, hör ni inte vad jag säger, han är förhelvete halt, dubbla promenadtiden!”
Så skulle det kunna se ut på Googles huvudkontor om detta utspelade sig på den tiden då man letade i Gula sidorna efter det man behövde och tidtabellerna bara fanns i pappersform i ett litet ställ ombord på bussen eller på GL:s huvudkontor****.
I verkligheten är allt såklart automatiserat och ligger och samverkar på olika servrar i Amsterdam eller i olika moln. Men ändå, Google vet allt detta. De vet allt detta och mycket mer.
Genom att skriva in fraser som recept palsternacka 700 kalorier, träningsprogram löpning styrketräning tre dagar 4 timmar eller kvällskurs tisdag keramik nybörjare kan man få hjälp med att strukturera hela sin tillvaro. Och om man skriver exempelvis dating seriös 35 år aktiv livsstil kan man även få hjälp med att hitta någon att dela denna tillvaro med.
Och nu undrar jag*****:
Var det ska sluta?
Jag tar det senaste årtiondets utveckling, vecklar ut samma tidsrymd framåt och ser en framtid där hela livet är automatiserat. Där man matar in ett antal personliga egenskaper, preferenser och målsättningar i sin telefon och sen bara behöver följa de instruktioner telefonen ger en.
Om 25 minuter: Byt om till löparkläder och spring 7 km på 42 minuter (målmedveten).
Om 2 timmar: Infinn dig på keramikverkstan iförd läderförkläde (social).
Om 4 timmar: Inhandla följande matvaror på Hemköp (effektiv).
Om 5 timmar: Laga enligt bifogat recept 400 gram palsternacksgryta med sedan tidigare inhandlade ingredienser (systematisk).
Och så vidare.
För varför ska automatiseringen sluta där?
Man kan tänka sig att alla människor utrustas med en analysenhet som känner av fysiska och psykiska behov. Då kan Google leverera instruktioner utan att man behöver skriva något i sin telefon.
Och varför inte komplettera med en exekutiv enhet som skickar impulser till hjärnan och ser till att vi genomför uppgifterna enligt givna instruktioner******.
Man sitter där i sin fåtölj och läser i godan ro, och så märker man plötsligt hur man reser sig och drar på sig löpartajtsen eller börjar hacka palsternacka. Okej, här kanske vore på sin plats med någon slags varningssignal några minuter i förväg*******.
Jag ser en framtid där detta är fullt möjligt. Analysenheten och den exekutiva enheten kan säkert placeras i låt säga ett organiskt microchip som opereras in under huden.
Då återstå väl egentligen bara en fråga.
Finns det tillräckligt mycket mänsklig kreativitet och kritiskt tänkande kvar för att utvecklingen av ett sådant chip ska kunna anses vara en lönsam investering?
GOOGLE EARTH.
GOOGLE MAPS.
GOOGLE TRANSLATE.
GOOGLE FOOD.
GOOGLE EXCERCISE.
GOOGLE LOVE.
GOOGLE PERSONALITY.
GOOGLE LIFE.
* Textjaget / berättaren (inte personen Johan eller ens författaren eller bloggaren).
** I brist på fakta får vi helt enkelt anta att textjaget / berättaren till skillnad från personen Johan / författaren / bloggaren besitter åtminstone grundläggande sömnadskunskaper.
*** Härvidlag tänker kanske någon läsare: ”Mäh! Varför går du inte bara in på butikens webshop och beställer med hemleverans?” Det ligger något i det, men det vet inte textjaget, vars enda uppgift är att låta sig styras i den riktning som bäst tjänar författarens syfte med texten.
**** Jajaja, visst, visst, i så fall hade det inte funnits något internet heller och ännu mindre några smarta telefoner, jag fattar det, men vafan, jag tyckte bara att det var en rätt cool bild liksom, okej?
***** Personen / författaren Johan, i synnerhet den del av honom som bär på en stor förkärlek till dystopiska framtidsscenarion.
****** Viktigt att denna exekutiva enhet utvecklas och tillverkas utan Apples kännedom, eftersom den kommer att döda smartphonemarknaden.
******* Då kan vi behålla våra telefoner också********.
******** Hur många asterisker i rad är försvarbart att använda innan det är dags att övergå till ett annat system för fotnoter1.
1 Tre.