En man bestämmer sig för att ägna förmiddagen åt trädgårdsarbete.
Han klipper halva gräsmattan, brygger kaffe, sätter sig i en fällstol på altanen och börjar läsa i Jonas Hassen Khemiris Montecore.
Mannen fascineras, njuter, imponeras.
Hans lunchmåltid kvarlämnas i glömska.
Hans kvällsmål ajourneras.
Medan gräset lyckligt expanderar horisontellt under solens radiering.
Mannen är författare.

En man och hans sambo målar köksluckor i sin nya lägenhet.
Köksluckorna är olivgröna eller bladmossegröna eller lövgrodegröna.
Mannen doppar ett finger i färgen, luktar på den, smakar på den.
Han förflyttar sig, målar i köksdunkel, balkongsolsken, badrumsfluorescering.
Sambon målar tretton luckor.
Mannen målar en.
Köksluckorna är glasåtervinningscontainergröna.
Mannen är författare.

En man sitter på SJ snabbtåg 424, vagn 4, plats 6 (tyst avdelning).
Bredvid honom sitter en kvinna med glasögon och rävfärgat hår.
Mannen hälsar på kvinnan, slår upp sin bok, kastar sidoblickar.
Kvinnan tar emot ett telefonsamtal.
Mannen lyssnar, kastar ilskna sidoblickar som inte syns.
Kvinnan ondgör sig i telefon över sina barns återkommande förkylningar.
Mannen startar sin laptop, skriver en kortfattad skräckfabel om en rävfamilj.
Rävungarna lider av obotlig skabb.
Rävhonan blir tillfångatagen och tvångsmatad med smartphones.
Kvinnan avslutar telefonsamtalet och kliver av i Skövde.
Mannen sitter kvar med fingrarna på tangentbordet och blicken på skärmen.
Mannen är författare.