Regn och blåst när jag går Sveavägens gråglansiga trottoar fram.
Gröngula löv som rasslar i luften.
Gröngula löv klistrade mot asfalt och betong.
Människor som tar långa, jagade kliv.
Människor som hukar under paraplyer, gömmer sig under luvor.

Jag tar rundar ett hörn åt vänster, kliver upp för de utdragna trappstegen mot Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund, uppfört 1928.
In genom snurrdörren, uppför trappan och som vanligt stannar jag till mitt rotundan.
Jag vänder blicken mot taket långt däruppe, låter den falla och landa på böckerna.
360 grader böcker i tre etage.
Ingen annanstans är man lika påtagligt omgiven av böcker.

Jag tar vänster, går in i facksal 1, hittar en ledig plats, slår mig ner och startar min laptop.
Jag ser mig omkring i rummet.
Hyllnummer, beteckningar, ämnen.
Sverige, geografi, arkeologi.

Jag reser mig, går fram till en hylla.
10, M, Etnografi.
Jag blundar, sträcker ut handen, låter den landa på en bok.
Årets högtider och festdagar.
Jag går tvärsöver rummet till en annan hylla.
26, Ncaa, Stockholm.
Jag blundar, sträcker ut handen, låter den landa på en bok.
Stockholmania.
Jag lämnar läsesalen, återvänder till rotundan, går till en hylla.
Hc-Hce, Skönlitteratur på svenska.
Jag blundar, sträcker ut handen, låter den landa på en bok.
Livläkarens besök.

Jag återvänder till min plats, öppnar ett tomt worddokument.
Jag öppnar den första boken, skriver av första meningen i första kapitlet.
Jag göra samma sak med den andra och den tredje boken.
Jag upprepar proceduren, den här gången med böckernas andra kapitel.
Och så en gång till, med böckernas sista kapitel.

Framför mig på skärmen har jag nio meningar.
Jag läser.
Jag möblerar om, ändrar ordning.
Jag tar inte bort några ord, lägger inte till några.

Man bör placera den schweiziske informatorn i julkrubban

Inget är så förargligt som att vara på ett kort besök i ett land och inse att det är vinter och klockan är fem på morgonen den 5 april 1768.
Fyra år senare, när Bellman skrev Stolta Stad, anställdes Johann Friedrich Struensee, den danske konungen Christian den sjundes livläkare. De tre vise männen kom med ungefär 70 000 gåvor till Jesusbarnet. De människor som bodde i Stockholm hade en allt intensivare dröm om årets slut och det nya årets början som infaller en helgdag.
Karl Marx var mager, kutryggig, och skulle ha älskat Stockholms city en av de dyrbara dagarna.
Det är först nu vi firar upplysningen, och det är till minne av hur de tre vise männen en stilla och mycket vacker morgongryning avrättades som vi firar trettonhelgen, helst med inslag av champagne och fyrverkeri. För det är självklart.

Källa 1: Uddenberg, Agneta (1997): Årets högtider och festdagar.
Källa 2: Björge, Thomas & Pedersen, Lars (1995): Stockholmania – en guide till staden.
Källa 3: Enquist, Per Olov (1999): Livläkarens besök.